onsdag 19 oktober 2016

Det snarlika galopperande gapet...

... Inte nog med att gapet redan var snarlikt, det har nu också börjat galoppera...

Den här skärmdumpen är ett år gammal, men jag hittade den i min kamerarulle och kände att den måste slängas upp som en språkpolisiär insats av det lite lättsammare slaget här.


Syntolkning: En nyhetsnotis från SVT där en bild på en husfasad åtföljs av citatet: Man kan ju tydligt se att gapet mellan utgångspriset och försäljningspriset, som ett tag var snarlikt, nu galopperat iväg.



PS. Ingen metainfo i bilden pga bloggar på mobilen.

onsdag 12 oktober 2016

Du är inte ensam...

... Letade egentligen efter en annan med/av Jonas Gardell – som jag inte hittade – men den här drabbade mig istället. Så stark text! Och så många det säkert finns som behöver höra den och, ännu hellre, tro på den.

Du är inte ensam.
Med: Ulrik Munther
Av: Jonas Gardell




Text:
Det finns de som gjort dig illa.
Det finns de som inget vet.
Det finns de som gjort en grej av
att skrika ut din hemlighet.
Det finns de som stal din stolthet.
Det finns de som tog ditt mod.
Och de som ingenting förstod.

Dig som ingen känner.
Dig som ingen ser.
Du som saknar vänner,
och knappt vill andas mer.
Hör på mig min kära,
hur ska jag få dig att förstå,
du måste resa dig och gå.

Du är inte ensam.
Det finns någon som går med dig.
Han vill att du ska veta,
att han har det som du.
Som du.

Vägen tom och öde,
gryningsljuset klart.
Du står vid busshållplatsen,
bussen kommer snart.
Nu lämnar du allt gammalt.
Här tar din barndom slut.
Här tar du steget ut.

Och när du har rest dig,
vänd dig inte om.
Det finns ingen väg tillbaka,
varifrån du kom.
Och allt de ville ge dig,
har du rivit och förstört.
Allt de hade att säga,
har du redan hört.

Du är inte ensam,
det finns de som går med dig.
De vet hur det är, för de har själva varit där.
De har själva varit där.
Det finns nåd för nya världar,
mycket större än den här,
nya skapelser och tider,
nåd för allt som blir och är.

Och alla deras lögner,
betyder ingenting.
Tro mig när jag säger,
skammen var aldrig din.

Du är inte ensam,
det finns de som går med dig.
Du är aldrig ensam,
det finns de som följer dig.
Du är inte ensam,
det finns de som vet hur det är.
De har själva varit där.
De har själva varit där.

Och när du har rest dig,
vänd dig inte om.
Det finns ingen väg tillbaka,
varifrån du kom.

torsdag 6 oktober 2016

Instagramassociationer...

... Ett inlägg mest till @elsander (Men ni andra får också läsa...).

Såg denna bild av elonje (Joachim Elsander), föreställande en gatuskylt (kan vi väl kalla det...) i Uppsala.


Kul bild och kul skylt!

Associerade förstås direkt till Intigheten i Lund


Men även till denna tavla i vårt hem

Ett foto publicerat av Reb (@reb_se)


Varför då undrar ni?

Notera titel och datering:


Ett foto publicerat av Reb (@reb_se)

Titel: Det svåra året 1966
Datering: 18/1 1966

Kanske hade konstnären onda aningar inför det kommande året. Kanske var han bara osedvanligt svartsynt. Men jag har alltid också misstänkt ett stänk av studentikos sarkasm där. Och även om jag inte vet var tavlan är målad så förknippar jag den med Uppsala, eftersom det var där min mamma bodde när han dedikerade tavlan till henne och hennes dåvarande man.

Syntolkning: Närbild av dedikation på tavla. Text: 
"Till vännerna Ulla-Cajsa & Rune Stenbom 24/1 66"


PS. Här och här kan ni läsa mer om Hans Viksten.


måndag 3 oktober 2016

Alla nätverksanslutningar är upptagna...

... om #MS.

Samtalade i ett sammanhang igår om det här med vanliga kognitiva symptom av MS, och nämnde ett uttryck jag har börjat använda om det som ofta händer Anna på platser med mycket ljud, mycket folk eller öht många intryck samtidigt. "Alla nätverksanslutningar är upptagna" (All network connections are busy), och blev påmind om att jag tänkt formulera ett blogginlägg om det. Vilket jag gör nu.



På bilden: Felmeddelande på dator, med texten 
"Resources are not sufficient. System is busy now."


Det handlar alltså om att inte kunna sortera och filtrera intryck – ljud, skyltar, bilar eller människor i rörelse, fragment av samtal, vad personen framför en säger till en – allt har samma "prioritet" i inflödet. Vilket dock, dessvärre, inte betyder att man hör och uppfattar allt hela tiden. Utan att vad man hör och uppfattar blir mer eller mindre slumpvis valt. När alla nätverksanslutningar är upptagna, när systemet för tillfället är "busy", så är det så. Ett rödljus kan missas på grund av att en kråka sitter på en byggnad bredvid vägen. Exempelvis. Eller svaret på den fråga man just ställde till personen man pratar med kan "knuffas ut" från nätverket av ett fragment av ett samtal längre bort mellan människor man inte känner om saker man inte bryr sig om.

Men det är ju just det där *kan*, och det slumpvis valda i det, som kanske kan vara svårt att förstå och förhålla sig till för andra. Och som i vilket fall som helst kan ställa till det i kommunikationen.

Lika gärna kan nämligen rödljuset ges prioritet över kråkan eller svaret man faktiskt ville höra få förtur i nätverkskön över det där halva samtalet om TV-serien som man skiter i.